.
Jag skulle bara slänga in ett snabbt inlägg och säga att jag åker till mina kusiner nu och kommer hem på onsdag. Tyvärr har jag inte hunnit skriva några på tidsinsällt och Maria ska till sthlm så ni får del 34 på onsdag.
//Fredrika
Update: Ja som ni nog märkt så kom det ju ingen ny del i onsdags, jag har börjat skriva på den men har verkligen haft as mycket att göra men jag lovar att den kommer imorgon!
chapter 33 The choice
Vi satt oss framför tv:n och kollade på en film medan vi åt.
Saras föräldrar kom hem vid 6 halv 7 så då åt vi middag sara berättade allt som hänt och dom blev ganska oroliga och sen gick vi upp på Saras rum och börja bädda och fixa oss.
Vi såg film till 12 kanske och då kom vi på att vi aldrig ringde polisen så vi ringde och prata med dom.
Sen gick vi och la oss.
Isabellas perspektiv:
Sara somnade nästan direkt men jag kunde verkligen inte somna hur jag än bar mig åt så tillslut gav jag upp och satte mig vid hennes dator.
Jag kollade facebook och några bloggar sedan visste jag inte riktigt vad jag skulle göra jag kollade vilka sidor Sara hade som bokmärke det var en massa Bieber-fan-sites och twitter jag bestämde mig för att logga in på twitter var evigheter sen sist.
Såklart hade jag flera nya omnämnanden och dm´s jag la märke till att Justin hade börjat följa mig igen och att ett av meddelandena var från honom jag klickade på det och läste:
"Hej Bellla! Jag fattar om du inte vill snacka med mig eller är jätte sur på mig men bara så du vet så ställde jag in mina sista konserter för att kunna åka tillbaka till Atlanta och få prata med dig för vi behöver verkligen prata. Ring mig när du ser det här. XO Justin"
Jaha så nu passade det att höra av sig hon Chloe tjejen hade säkert dumpat honom och nu kände han sig säkert ensam eller något...!
Jag loggade ut från twitter och la mig ner för att försöka sova igen men liksom förra gången funkade det inte så bra, jag låg bara och tänkte på om jag skulle ringa Justin eller inte.
Jag hade ju klickat honom förut men jag ville ju få reda på vad det var han ville snacka om men samtidigt så ville jag ju inte heller ge efter för lätt han hade ju faktiskt i princip ignorerat mig när jag försökt höra av mig till honom och sen träffat Chloe så snabbt efter att vi hade, ja vad ska man kalla det vi hade ju faktiskt aldrig gjort slut för vi hade ju inte sagt det men efter som att vi kunde vara syskon så är det nog en ganska självklar sak att göra...
Jag hade faktiskt lite dåligt samvete över att jag tänkte på det här medans Lizzie kunde vara jag vet inte var och bli utsatt för jag vet inte vad!
Efter att ha övertygat mig själv om att polisen höll på för fullt med att leta efter Lizzie så bestämde jag mig för att ringa Justin.
När tre signaler gått fram utan att han svarat kom jag på att klockan nog var ganska mycket så jag kollade efter och jo, den var kvart i tre...! Men nu när jag väl bestämt mig för att ringa så tänkte jag inte lägga på och det var väll tur för på den femte signalen så svarade Justin:
- Hej Bella, så du ringde!
- Ja det gjorde jag men du gissade rätt i att jag är sur på dig, jag ringde bara för att få veta vad du ville snacka om. Jag lät hårdare än vad jag kände mig, bara att höra hans röst gjorde mig nämligen alldeles varm och bubblig inombords.
- Jag ville egentligen säga det här öga mot öga så jag gick hem till dig men din mamma sa att du skulle sova hos någon kompis i sandy springs men i alla fall så förstår jag att du är sur på mig, att träffa Chloe så snabbt efter hela syskon grejen var inte rätt men jag tror att jag behövde något eller någon som kunde fylla ut i alla fall lite av tomrumet efter dig... Och även om du kanske inte tror mig så gillar jag dig fortfarande väldigt mycket jag tror att jag älskar dig, eller jag vet att jag gör det, dom senaste månaderna har jag bara inte varit sann mot mig själv!
Så fort han sagt att han älskade mig hade jag kunnat ta tillbaka honom på direkten men jag tycket inte att det hade varit rättvist mot mig själv, Justin var faktiskt skyldig mig en förklaring jag hade ju gått runt och varit helt deppig de senate månaderna på grund av honom.
- Jag hade ett tomrum efter dig också men jag fyllde inte ut det med första bästa kille!
- Jag vet att du inte gjorde det och det är jag glad för, som sagt jag är inte precis stolt över att jag gjorde det, det bara hände liksom och det var varken schyst mot dig eller Chloe. Så förlåt mig så jätte mycket!
- Du ska veta att jag fortfarande är sur på dig men jag förlåter dig ändå. Men hur kommer det va mellan oss nu?
- Åh tack så mycket, hur vill du att det ska va mellan oss?
- Jag vet inte, ska jag vara helt ärlig så gillar jag ju dig också fortfarande men det känns bara så mysko att du kunde skaffa en ny tjej så snabbt, ja du fattar...
- Jag har ett förslag.
- Vadå?
- Vad sägs om att jag hämtar upp dig vid sju i morgon kväll så får du se vad...!
- Visst ses då.
- Ja ses då godnatt.
Jag väntade på att Justin skulle lägga på men det gjorde han inte så tillslut gjorde jag det.
Justins perspektiv:
Jag ville inte lägga på så jag väntade på att Bella skulle göra det vilket hon tillsut gjorde.
Hon lät kanske inte så jätte entusiastisk över min överraskning men jag skulle nog kunna charma henne i morgon och så länge får jag väll vara glad över att hon förlät mig.
När jag kände efter så var jag väldidgt trött jag hade först snackat med Ryan och vi hade bestämt att han skulle komma hit snart och sedan hade jag varit med någar kompisar till typ åtta, det kanske inte lät som så mycket men jag var typ redan helt död efetr flygresan.
Dessutom så hade jag hållit mig vaken för att inte missa om Bella skulle ringa.
från början hade jag tänkt vänta med att gå hem till Bella tills i morgon men gjorde det i alla fall fast hon var ju inte hemma men jaja jag hade i alla fall pratat med henne nu och jag visste att hon skulle gilla överraskningen jag hade till henne, och med dom tankarna i huvudet somnade jag.
Rätt lång del, haha men fick lite skrivlust helt plötsligt!
Nästa kommer i kväll eller i morgon tror jag :)
// Fredrika
Chapter 32 the choice
&Ja lite mysko faktiskt du tror inte att dom tror att det är Glenn som har gjort någto med henne va? sa jag och tänkte på att han faktiskt verkat lite skumm den gången jag träffade honom, fast jag hade i och för sig bara träffat honom en gång i typ tio minuter när han skulle hämta något hos Lizzie någon gång men det bvar ändå något men honom som verkat lite udda på något sett...
Justins perspektiv:
Jag var ganska uttråkad på flyget så jag la mej ner i sättet eller halv låg ner och villa lite.
Jag vaknade när mamma viska i mitt öra
- vi e framme nu
- (jäsp) oj jag råkade visst somna
- haha kom nu hela ditt crew väntar
Jag gick ut ur flyg planet och satte mej i limousinen.
Dom körde hem oss och packade ut våra grejor sen åkte dom vidare.
Jag gick in på mitt rum och slängde alla mina grejor på golvet och la mej i sängen.
Jag tog upp min mobil och ringde Isabella, det han bara gå två signaler och så svara hon med en rädsla i rösten.
- hej det är Isabella är det du Lizzie!!
- Nej det är Justin jag är hemma nu och vill prata med dej jag har tänkt på dej hela tiden!
gt;- hallå Bella!! hon klickade mej så fort hon hörde att det var jag.
Men varför trodde hon att jag var Lizzie hade hon raderat mitt nr? det kanske var självklart eftersom jag hade raderat hennes men jag hade skrivit upp hennes nr på en lapp som jag lagt i på mitt nattygsbord så jag hade hennes nr när jag kom hem i alla fall. Jag låg och tänkte lite för mej själ tills mamma kom in och fråga va jag ville ha till lunch.
- Kan vi äta kebab?
- Ja då går jag och handlar nu då. sa mamma och stängde min dörr
Jag ringde ryan och mina andra kompisar för Bella verkade inte på så bra humör jag tänkte att jag kunde gå över till henne i morgon.
Isabellas Perspektiv:
Jag och Sara satt tysta i soffan tills min mobil ringde jag tog upp min mobil och kolla på min display fall det var Lizzie men det stog bara ett nr men jag svara ändå och hoppades på att det var Lizzie.
- hej det är Isabella är det Lizzie?!
- Nej det är justin jag är hemma nu och....
Jag klickade honom jag orkade inte nu, nu handlar allt om Lizzie och Justin får vänta med sina problem och varför skulle han vilja prata med mej när han redan har en tjej som han älskar.
Jag sluta tänka på Justin och koncentrera mej istället på Lizzie.
- Vem va det? fråga Sara lite fundersam
- eeeeh.... Justin
- Okej
sen satt vi lika tysta igen och väntade tills telefonen skulle ringa inte för att polisen sagt att dom skulle ringa men fall dom hade en ledtråd eller kanske Lizzie skulle ringa.
Men plötsligt kom jag på en idé.
- vet du fall Glenn Lizzies Pojkvän byt nr?
- nä jag tror inte det va då då
- Vi kan kolla i dom gamla skoltelefonkatalogerna och ringa hem till han och se fall han är hemma!!
- aa vänta ja ska bara springa upp och hämta dom.
Vi ringde till Glenn men jag väntade inte mej att han skulle svara.
- Hej det är Glenn
Jag höll för telefonen och frågade Sara vad jag skulle säga.
- fråga fall han gör nåt och fall ni kanske kunde träffas.
- Hallå är det nån där. Jag kände igen rösten jag hade hört han förut.
- hej det är Bella jag undrade bara fall du gör nåt?
- ja jag är med Johnny och Sean föresten vem är de e du Lizzies kompis Isabella?
- ja det är jag men hejdå. sa jag och la på
- va sa han?
- att han var med Johnny och Sean och undra fall jag var Lizzies kompis Isabella för han visste inte vem jag var.
- Okej, vill du ha nått att äta klockan är redan 4 och vi har inte ätit lunch.
- ja gärna.
- men där är ju Sean och Johnny sa Sara plötsligt och pekade ut genom fönstret.
Glenn började bli mer misstänkt enligt mej jag visste inte varför han ville nåt ont mot Lizzie fall det nu var han.
- oj asså Glenn börjar bli lite läskig! du föresten fall det nu skulle vara Glenn varför skulle han då göra så mot Lizzie?
- jag vet inte dom gjorde slut för nån dag sen men dom verkade ju vara vänner.
- aa men vi borde säga det här till polisen.
- ja jag ska bara ta fram nåt att äta.
- du Sara tror du att jag kan sova över hos dej idag?
- mm visst men va vill du ha?
- det du vill ha
- okej men går de bra med salad?
- klart
vi satt oss framför tv:n och kollade på en film medan vi åt.
Saras föräldrar kom hem vid 6 halv 7 så då åt vi middag sara berättade allt som hänt och dom blev ganska oroliga och sen gick vi upp på Saras rum och börja bädda och fixa oss.
Vi såg film till 12 kanske och då kom vi på att vi aldrig ringde polisen så vi ringde och prata med dom.
Sen gick vi och la oss.
__________________________________________________________________________
kommentera ni har blivit lite sämre på det!
// maria
ny del kommer troligen imorgon
Sommar uppdatering
Förlåt för den dåliga uppdateringen men nu i sommar kommer det inte bli så mycket inlägg kanske några tidsintällda men jag kommer åka i väg har redan vart bortrest några dagar men kommer inte ha till gång till internet så fall fredrika kommer vara hemma kanske det blir några inlägg mer men vi ska försöka skriva många kapitel nu och sätta tidsinställt på!1
//maria
Kommentera fall ni vill göra länk byte!!
Chapter 31 the choice
Kl. 8 på kvällen:
Jag och Sara blev tillsagda av polisen att inte försöka lösa det här på egen hand, dom sa att vi helt enkelt skulle ta det lugnt och vänta på att dom skulle ringa och berätta vad som hänt.
Det var lättare sagt än gjort, Sara var fullkkomligt uppriven och satt och stor-grät jag var såklart också ledsen men var nog lite tystare.
Vi pratade inte så mycket med varandra medans vi väntade och jag kunde inte låta bli att undra om hon fortfarande var sur på mig eller bara var orolig...
Efter en kvart som kändes sopm flera år så ringde telefonen vi suttit och stirrat på, som väntat var det polisen, Sara som svarat satte på högtaleren.
- Det är kommisarie Wiliamms här, vi har varit i huset där Lizzie Mc Addams bor men varken hon eller någon annan från hennes familj var hemma. Enligt familjens grannar så är föräldrarna bortresta, jag skulle gärna vilja skicka över några av mina kollegor att prata lite med er två, för ni känner henne rätt väl va?
- Okej det går bra. Svarade Sara kommisarien och efter en stund ringde dörrklockan, vi öppnade och två poliser kom in.
Jag vet att det här var väldigt kort, ska försöka skriva ett ikväll som jag publicerar i morgon för vi ska till några och fira midsommar nu. Anledningen till att det inte kommit några nya inlägg på länge är att både jag och Maria varit bortresta men nu är i alla fall jag hemma så ska försöka skriva lite mer :)
Alla hade packat klart och vi stack till flygplatsen och kom fram 10 över åtta.
Kl halv 9 gick Chloes flygg vi gick till hennes gate jag gav henne en stor kram och sa hejdå
sen gick vi till vårt plan vi checka in och gick igenom tullen sen gick vi in i planet.
Isabellas perspektiv:
Jag och Sara blev tillsagda av polisen att inte försöka lösa det här på egen hand, dom sa att vi helt enkelt skulle ta det lugnt och vänta på att dom skulle ringa och berätta vad som hänt.
Det var lättare sagt än gjort, Sara var fullkkomligt uppriven och satt och stor-grät jag var såklart också ledsen men var nog lite tystare.
Vi pratade inte så mycket med varandra medans vi väntade och jag kunde inte låta bli att undra om hon fortfarande var sur på mig eller bara var orolig...
Efter en kvart som kändes sopm flera år så ringde telefonen vi suttit och stirrat på, som väntat var det polisen, Sara som svarat satte på högtaleren.
- Det är kommisarie Wiliamms här, vi har varit i huset där Lizzie Mc Addams bor men varken hon eller någon annan från hennes familj var hemma. Enligt familjens grannar så är föräldrarna bortresta, jag skulle gärna vilja skicka över några av mina kollegor att prata lite med er två, för ni känner henne rätt väl va?
- Okej det går bra. Svarade Sara kommisarien och efter en stund ringde dörrklockan, vi öppnade och två poliser kom in.
- Hejsan vi skulle ställa lite frågor om Lizzie Mc Addams till er, om var hon brukar vara och så, ska vi sätta oss någonstans kanske? sa en av poliserna
Vi satte oss i Saras vardagsrum där hennes syster redan satt men poliserna bad henne att gå ut så att vi kunde pratas vid i enrum.
- Okej då sätter vi igång med frågorna direkt! Vilken typ av människor förutom er två brukar hon umgås med? Frågade dom och satte på en bandspelare som skulle spela in våra svar.
- Ehm, både Lizzie och jag brukar umgås med några andra tjejer i klassen för ja det har varit lite problem mellan oss tre. Sara skruvade obekvämt på sig och det syntes verkligen att hon inte gillade att prata om det här.
- Jag förstår, några andra som ni eller hon brukar spendera tid med?
- Ja lite folk från klassen över brukar vi eller mest hon nog umgås med. Sa Sara, jag satt fortfarande tyst men kände inget behov av att säga något Sara visste ju allt jag visste och lite till...
- Dom här människorna från klassen över är det pojkar eller flickor, eller både och? Frågade polisen som hittils inte sagt så mycket.
- Både och jag tror nästan att de är fler killar än tjejer som vi är med därifrån. Det var Sara som pratade också denna gång och nu började hon slappna av lite mer.
- Går inte Lizzies pojkvän i den klassen också? Sa jag mest riktat till Sara
- Jo förut men han bytte skola för kanske en månad sedan.
- Så hon har en pojkvän, som om jag förstår det rätt gick på er skola i en klass över er men som nu bytt? Frågade polisen som pratat mest och började skriva ner något i en anteckningsbok, att Lizzie har en pojkvän var tydligen viktigt för han verkade skriva rätt mycket om det nu ens handlade om det.
Dom fortsatte ställa lite frågor tackade sedan för att vi ställt upp och gick.
- Puh, där på slutet blev det ju rena rama förhöret om den där pojkvännen, som att vi skulle veta hur dags han slutar skolan varje dag liksom...! sa Sara och torkade bort några små svettpärlor hon hade i pannan med baksidan av handen.
- Ja lite mysko faktiskt du tror inte att dom tror att det är Glenn som har gjort någto med henne va? sa jag och tänkte på att han faktiskt verkat lite skumm den gången jag träffade honom, fast jag hade i och för sig bara träffat honom en gång i typ tio minuter när han skulle hämta något hos Lizzie någon gång men det bvar ändå något men honom som verkat lite udda på något sett...
Jag vet att det här var väldigt kort, ska försöka skriva ett ikväll som jag publicerar i morgon för vi ska till några och fira midsommar nu. Anledningen till att det inte kommit några nya inlägg på länge är att både jag och Maria varit bortresta men nu är i alla fall jag hemma så ska försöka skriva lite mer :)
// Fredrika
chapter 30 the choice
- Jag vet hur vi ska göra! - Vad bra men med vad? och måste du säga det klockan två på natten...? sa mamma sömnigt
- Ja det måste jag, vi måste åka till Atlanta så fort som möjligt helst i morgon eller idag då... sa jag
- Okej, men hur ska vi göra med Chloe och resten av dina konserter då?
- Vi får ordna så att Chloe följer med en annan artist dom sista veckorna och dom som har biljetter till dom sista konserterna får nya fribiljetter till någon av mina kommande konserter.
- Mm det låter lite förhastat men om det är det du vill så, bara en fråga är inte du och Chloe tillsamans för i så fall kan du ju inte bara lämna henne...
- Det är vi typ ja men jag älskar Bella och det är ju inte så schyst att stanna i ett förhållande om man inte älskar personen i fråga...!
- Det har du ju rätt i, du får lösa det där på något sätt jag pratar med Scooter i morgon på morgonen så kanske vi kan ordna så att vi kan åka hem i morgon kväll eller i över morgon. Ska jag vara ärlig så tycker jag nog också att det skulle vara skönt att komma hem lite tidigare... men nu får du gå tillbaka till dig så vi får lite sova lite i natt. sa mamma och stängde dörren, jag gick tillbaka till mitt rum men hade ingen ro att somna utan jag satt istället vaken hela natten och tänkte på allt, Chloe, Bella ja typ det.
Justins perspektiv:
Scooter väckte mej på morgonen.
- vakna Justin du har konsert kl.3
- mm jag kommer. sa jag och gäspade och somna om.
Scooter rörde lite på mig och sa att jag skulle gå upp, Jag gick upp och satte på mig ett
t-shirt och ett par mjukis byxor.
- har du pratat med mamma om flyget?
- ja vi har inte riktigt bestämt än men du brukar inte vilja ställa in dina konserter och du har bara fem kvar men du måste spela upp konserten i kväll också men i morgon kan vi väl bestämma för då har du igen konsert.
- aa det blir bra asså det är klart att jag inte vill ställa in nån konsert men jag måste verkligen prata med Bella men vi får väl se hur vi gör.
- ja men kom ner och ät frukost nu.
Isabellas perspektiv:
Den sista tiden har jag inte orkat göra nånting jag var både glad sur och ledsen.
Jag var glad för att vi inte var halv syskon och sur på Justin för att han bara ignorera mej och inte ville prata och sen plötsligt har han en flickvän jag visste liksom inte längre fall han gilla mej eller typ inte ens var kompis med mej.
Jag är också ledsen för jag svikit Lizzie och Sara nu kan jag inte prata med dom.
Jag tog upp min mobil från fickan och bläddrade igenom alla mina kontakter tills jag kom till s och tryckte på ring Sara det gick några signaler sen.
- Hej det är Sara jag kan tyvärr inte svara nu men ring upp lite senare.
Sen ringde jag Lizzie men det var telefon svararen på henne med.
Jag ringde Lizzie igen jag väntade extra länge den här gången telefon svararen gick inte i gång utan jag hörde ett
- Hej
Jag höll på att tappa andan jag fattade inte att Lizzie svara.
- Hej Lizzie asså förlåt att jag inte sa nåt men kan vi prata typ på ett kafé?
jag hörde hur nån skrek i bakgrunden innan hon la på det var ganska obehagligt jag fattade att det inte var Lizzie som svara i telefonen det var en man.
Jag fick panik och skrek på mamma men hon var inte hemma så jag tog tunnel bannan och sen en buss till Lizzie jag ringde på men ingen var hemma jag sprang till Saras hus och ringde på och hennes syrra öppna.
- hej är Sara hemma? sa jag och flåsade jätte mycket
- jag vet inte men kom in jag kan kolla vänta lite, SARA ÄR DU HEMMA!!!
- VAD ÄR DE!!!! skrek Sara tillbaks jag blev lite nervös jag visste inte vad hon skulle säga till mig men det spelade faktiskt ingen roll Lizzie kunde vara i fara.
- ISABELLA ÄR HÄR HON VÄNTAR PÅ DIG!!!
jag hörde steg i trappan och såg Sara komma ner hon såg ganska trött ut.
- Hejdå Louise sa hon till sin syrra, Louise gick in i vardagsrummet och satte på tv:n.
- Hej va gör du här sa Sara lite surt.
Jag flåsade fortfarande.
- förlåt för allting men du måste lyssna på mig nu avbryt inte.
- Okej
- jo såhär jag ringde dej för att prata men du svara inte och så ringde jag Lizzie men så svara inte hon heller och så ringde jag igen och då svarade hon och sa hej också sa jag också hej och så fråga jag....
- men va vill du komma fram till?
- men avbryt inte jo också fråga jag fall vi kunde prata på ett kafé men innan hon la på så hörde jag nån skrika och rösten lätt ganska mörk så antagligen var det en man sa jag panik slagen och rädd.
- OMG Sara sprang upp på sitt rum och hämtade sin telefon och kom ner efter 10 sek
hon ringde Lizzie en gång men ingen svara så hon ringde polisen.
Justins perspektiv:
Jag hade redan spelat konserten på eftermiddagen nu skulle jag värma upp för kvälls spelningen.
Jag övade igenom allt två gånger och sen villade jag.
jag gick in till min louge och och sjöng lite på hittade låtar då kom Scooter in och sa
- bra låt hahaha men du börjar om en halvtimme vi börjar släppa in dom nu. sa Scooter jag skämdes lite över att han hört mej sjunga låsas låtar
- okej jag kommer.
spelnigen gick bra fansen var lika galna arbetarna plockade i hop scenen och vi åkte där ifrån.
Nästa dag satt jag mamma och Scooter oss ner för att snacka precis när vi skulle börja ringde Scooters telefon han var tvungen att svara.
När Scooter pratat klart lät han väldigt allvarlig.
- jo så här är det att i morse så brann konsert huset ner som du ska ha resten av dina konserter i så vi måste ställa in dom och så får dom som skulle kolla en fri biljet till en annan konsert i USA. Och så kan vi åka hem i kväll fall det finns några flyg som går och så har vi bokat en biljet till Chloe hem till frankrike.
- Ganska kort snack haha. men jag går upp och packar nu då. sa jag
- Ja gör du det men sen måste du prata med Chloe om att dina konserter blev inställda på grund av huset brann ner och att vi åker i kväll fall det finns flyg så turnén är slut och ja och privat snack för det verkar alla fall vara nåt emellan er två.
- mm ja gör det sen. sa jag och gick upp och börja packa.
Efter ett tag hörde jag att nån knackade på dörren jag stängde av min musik och öppnade det var Chloe hon stod där på tröskeln som en snäll liten hund jag kände mej så taskig när jag skulle berätta att vi skulle tillbaks.
- Hej varför packar du?
- Jo jag skulle berätta det när jag packat klart men ja säger det nu jo konsert huset har brunnit ner så min turné är slut och vi åker hem i kväll fall det går några flyg och Scooter har bokat en biljet till Frankrike åt dej.
- men hur blir det med oss?
- ja tror det är slut jag har så mycket att göra hela tiden och vi kommer ju nästan aldrig träffas vi kan liksom inte pendla varje helg till varandra.
- okej. sa Chloe och gick ut.
Scooter hade bokat biljetter till hem resan i kväll vi skulle sticka kl.9 på kvällen
Kl. 8 på kvällen:
Alla hade packat klart och vi stack till flygplatsen och kom fram 10 över åtta .
Kl halv 9 gick Chloes flygg vi gick till hennes gate jag gav henne en stor kram och sa hejdå
sen gick vi till vårt plan vi checka in och gick igenom tullen sen gick vi in i planet.
_________________________________________________________________________
här kommer kapitel 30 undra vad som hänt med Lizzie:)
// maria
förlåt för uppdateringen...
Förlåt förlåt förlåt för vår usla uppdatering! Vi har helt enkelt inte haft så mycket tid att skriva det har ju varit sista veckan innan sommarlovet nu... Del 30 kommer förmodligen upp i morgon eftermiddag eller kväll och vi har absolut inte tröttnat på att skriva eller så! Vi har ju sommarlov nu och vi kommer båda att vara bortresta en del men vi kommer försöka skriva ändå och sätta lite tids inställda inlägg men dom kommer oftast inte vara lika långa som dom brukar.
// Fredrika & Maria
dålligt med inlägg
Förlåt för en väldigt dålig uppdatering det har varit mycket med skolan och allt annat.
Men sluta inte läsa jag håller på att skriva kapitel 30 nu:).nu i sommar kommer det inte vara så bra updatering men klart kommer det vara tidsinställda inlägg men jag kommer inte kunna skriva nånting så jag hoppas på att fredrika kan:)
// maria
ingen bild tyvär:(
chapter 29 The choice
Jag tittade på mamma som såg jätte glad ut.
- Åh vad skönt att äntligen få veta hur det var...! sa hon och kramade mig
- Ja verkligen, har Justin och Pattie fått veta något än? sa jag och kramade tillbaka
- Nej, dom på sjukhuset visste inte till vilken adress dom skulle skicka det eftersom att dom är på turné så jag ska ringa till Pattie och berätta nu. Mamma gick bort till telefonen och ringde till Pattie, jag sa godnatt och gick upp till mitt rum för att få lite sömn.
Justins perspektiv:
Jag kunde inte fokusera riktigt ordentligt på att sjunga utan tänkte bara på vad det var mamma skulle säga, jag visste ju att det var något viktigt men vad det var hade jag ingen aning om...
- Tack så mycket! Ni har varit en fantastisk publik, jag älskar er alla! Skrek jag i mikrofonen när jag sjungut klart baby sedan skyndade jag mig tillbaka bakom scenen till mamma som stod och väntade.
- Så, nu kan du fortsätta vad avr det du skulle säga? sa jag nyfiket med allvarligt.
- Mia Bellas mamma ringde för en stund sedan.
- Okej vad sa hon?
- Resultaten från faderskaps-testen har kommit, du och Bella är inte halv syskon! När mamma sa det kändes det som att en stor sten lyftes från mina axlar, även om jag nu den senate tiden inte tänkt fullt så mycket på henne så hade det ändå legat över mig som en, ja som en sten och nu kände jag mig oerhört lycklig.
- Det är var ju bra, jätte bra! sa jag och kramade mamma, hon blev lite förvånad men kramad mig tillbaka.
- Hur vill du göra nu? jag antar du inte vill lämna Chloe och att vi måste avsluta turnén innan vi kan åka till Atlanat eller hur ska vi göra? Frågade mamma, jag hade inte tänkt en sekund på hur jag skulle göra med Chloe om jag och Bella inte var syskon för trots allt så älskade jag ju Bella och det kände jag extra mycket nu när jag inte skämdes över att göra det, allt med Chloe hade ju gått så snabbt men jag gillade ju henne också...
- Jag vet inte riktigt kan vi vänta med att bestämma det tills i morgon? sa jag
- Absolut vännen. sa mamma och vi gick till dom andra
Den kvällen var jag inte med Chloe utan satt själv på mitt hotellrum och tänkte.
Men det gick inte så bra jag kom inte fram till något hur jag än gjorde, jag älskade Bella det visste jag men Chloe älskade jag henne... Nej skulle jag vara ärlig så gjorde jag nog inte det hon var mer en kompis som jag ändå hade känslor för.
Tillsut somnade jag utan att ha kommit fram till någon riktig slutsats men jag vaknade igen vid två tiden och satte mig käpprakt upp i sängen.
Nu kändes allt helt plötsligt alldeles glasklart, det kanske fungerade trots allt att sova på saken alltså..., Det är klart jag ska tillbaka till Atlanta, så fort som möjligt jag bara måste träffa Bella! Jag får ställa in dom sista konserterna det kan inte hjälpas, det är ju ändå bara typ fem kvar och dom som har biljetter till dom får vi väll ge fri biljetter till någon annan av mina konserter istället.
Jag drog på mig ett par mjukis byxor över mina basket shorts och tog på mig en tröja sen rusade jag ut i korridoren och knackade hårt på mammas dörr.
Hon öppnade efter några sekunder och frågade vad jag ville mitt i natten.
- Jag vet hur vi ska göra!
- Vad bra men med vad? och måste du säga det klockan två på natten...? sa mamma sömnigt
- Ja det måste jag, vi måste åka till Atlanta så fort som möjligt helst i morgon eller idag då... sa jag
- Okej, men hur ska vi göra med Chloe och resten av dina konserter då?
- Vi får ordna så att Chloe följer med en annan artist dom sista veckorna och dom som har biljetter till dom sista konserterna får nya fribiljetter till någon av mina kommande konserter.
- Mm det låter lite förhastat men om det är det du vill så, bara en fråga är inte du och Chloe tillsamans för i så fall kan du ju inte bara lämna henne...
- Det är vi typ ja men jag älskar Bella och det är ju inte så schyst att stanna i ett förhållande om man inte älskar personen i fråga...!
- Det har du ju rätt i, du får lösa det där på något sätt jag pratar med Scooter i morgon på morgonen så kanske vi kan ordna så att vi kan åka hem i morgon kväll eller i över morgon. Ska jag vara ärlig så tycker jag nog också att det skulle vara skönt att komma hem lite tidigare... men nu får du gå tillbaka till dig så vi får lite sova lite i natt. sa mamma och stängde dörren, jag gick tillbaka till mitt rum men hade ingen ro att somna utan jag satt istället vaken hela natten och tänkte på allt, Chloe, Bella ja typ det.
Denna delen är då tids-inställd för jag är bortrest men förhoppningsvis skriver Maria några delar under helgen annars får ni vänta tills på måndag eller tisdag... och just det funkade inte att skriva med större text när jag skrev detta så ni får väll zooma in eller något.
//Fredrika
- Åh vad skönt att äntligen få veta hur det var...! sa hon och kramade mig
- Ja verkligen, har Justin och Pattie fått veta något än? sa jag och kramade tillbaka
- Nej, dom på sjukhuset visste inte till vilken adress dom skulle skicka det eftersom att dom är på turné så jag ska ringa till Pattie och berätta nu. Mamma gick bort till telefonen och ringde till Pattie, jag sa godnatt och gick upp till mitt rum för att få lite sömn.
Justins perspektiv:
Jag kunde inte fokusera riktigt ordentligt på att sjunga utan tänkte bara på vad det var mamma skulle säga, jag visste ju att det var något viktigt men vad det var hade jag ingen aning om...
- Tack så mycket! Ni har varit en fantastisk publik, jag älskar er alla! Skrek jag i mikrofonen när jag sjungut klart baby sedan skyndade jag mig tillbaka bakom scenen till mamma som stod och väntade.
- Så, nu kan du fortsätta vad avr det du skulle säga? sa jag nyfiket med allvarligt.
- Mia Bellas mamma ringde för en stund sedan.
- Okej vad sa hon?
- Resultaten från faderskaps-testen har kommit, du och Bella är inte halv syskon! När mamma sa det kändes det som att en stor sten lyftes från mina axlar, även om jag nu den senate tiden inte tänkt fullt så mycket på henne så hade det ändå legat över mig som en, ja som en sten och nu kände jag mig oerhört lycklig.
- Det är var ju bra, jätte bra! sa jag och kramade mamma, hon blev lite förvånad men kramad mig tillbaka.
- Hur vill du göra nu? jag antar du inte vill lämna Chloe och att vi måste avsluta turnén innan vi kan åka till Atlanat eller hur ska vi göra? Frågade mamma, jag hade inte tänkt en sekund på hur jag skulle göra med Chloe om jag och Bella inte var syskon för trots allt så älskade jag ju Bella och det kände jag extra mycket nu när jag inte skämdes över att göra det, allt med Chloe hade ju gått så snabbt men jag gillade ju henne också...
- Jag vet inte riktigt kan vi vänta med att bestämma det tills i morgon? sa jag
- Absolut vännen. sa mamma och vi gick till dom andra
Den kvällen var jag inte med Chloe utan satt själv på mitt hotellrum och tänkte.
Men det gick inte så bra jag kom inte fram till något hur jag än gjorde, jag älskade Bella det visste jag men Chloe älskade jag henne... Nej skulle jag vara ärlig så gjorde jag nog inte det hon var mer en kompis som jag ändå hade känslor för.
Tillsut somnade jag utan att ha kommit fram till någon riktig slutsats men jag vaknade igen vid två tiden och satte mig käpprakt upp i sängen.
Nu kändes allt helt plötsligt alldeles glasklart, det kanske fungerade trots allt att sova på saken alltså..., Det är klart jag ska tillbaka till Atlanta, så fort som möjligt jag bara måste träffa Bella! Jag får ställa in dom sista konserterna det kan inte hjälpas, det är ju ändå bara typ fem kvar och dom som har biljetter till dom får vi väll ge fri biljetter till någon annan av mina konserter istället.
Jag drog på mig ett par mjukis byxor över mina basket shorts och tog på mig en tröja sen rusade jag ut i korridoren och knackade hårt på mammas dörr.
Hon öppnade efter några sekunder och frågade vad jag ville mitt i natten.
- Jag vet hur vi ska göra!
- Vad bra men med vad? och måste du säga det klockan två på natten...? sa mamma sömnigt
- Ja det måste jag, vi måste åka till Atlanta så fort som möjligt helst i morgon eller idag då... sa jag
- Okej, men hur ska vi göra med Chloe och resten av dina konserter då?
- Vi får ordna så att Chloe följer med en annan artist dom sista veckorna och dom som har biljetter till dom sista konserterna får nya fribiljetter till någon av mina kommande konserter.
- Mm det låter lite förhastat men om det är det du vill så, bara en fråga är inte du och Chloe tillsamans för i så fall kan du ju inte bara lämna henne...
- Det är vi typ ja men jag älskar Bella och det är ju inte så schyst att stanna i ett förhållande om man inte älskar personen i fråga...!
- Det har du ju rätt i, du får lösa det där på något sätt jag pratar med Scooter i morgon på morgonen så kanske vi kan ordna så att vi kan åka hem i morgon kväll eller i över morgon. Ska jag vara ärlig så tycker jag nog också att det skulle vara skönt att komma hem lite tidigare... men nu får du gå tillbaka till dig så vi får lite sova lite i natt. sa mamma och stängde dörren, jag gick tillbaka till mitt rum men hade ingen ro att somna utan jag satt istället vaken hela natten och tänkte på allt, Chloe, Bella ja typ det.
Denna delen är då tids-inställd för jag är bortrest men förhoppningsvis skriver Maria några delar under helgen annars får ni vänta tills på måndag eller tisdag... och just det funkade inte att skriva med större text när jag skrev detta så ni får väll zooma in eller något.
//Fredrika
chapter 28 The choice
"It feels like we’ve been out at sea
So back and forth that’s how it seems
Whoa and when I want to talk
You say to me"
Började Chloe och det lät riktigt bra och det gjorde resten av låten också, hon kom ihåg all text och sjöng inte fel en ända gång...!
Sedan sjöng jag down to earth och på slutet av den har ju Dan sitt långa gitarr solo så då stod jag precis bakom scenen och hade en liten paus, när jag stått där ett tag kom mamma och ställde sig bredvid mig.
- Jag har något jätte viktigt att berätta... sa mamma allvarligt
- Vadå?
- Jo det är så här att jag, började mamma men blev avbruten av Marie:
- JUSTIN! Dan´s solo är slut nu, du ska upp på scen och sjunga baby, skynda, skynda! dom väntar...! Ropade hon och gav mig en knuff i ryggen så jag kom ut på scenen
Bella och hennes mamma.
Isabellas perspektiv:
Jag städade hela mitt rum väldigt noga och när jag var klar med det hade klockan hunnit bli tio och eftersom att jag ändå inte hade något bättre för mig så gick jag och la mig.
Jag låg nog och vred mig i sängen i över en timme utan att kunna somna så tillslut gav jag upp och satte mig vid datorn.
Jag kollade några bloggar och sedan lite olika klipp på youtube såklart kom "Justin Bieber och Chloe Valliére är tillsamans kan det vara sant?"
upp som förslag överst varje gång och det störde mig så mycket att jag tillslut bara var tvungen att kolla på det Först såg det ut som att det enda som skulle visas var fotot på när dom kysser varandra som jag redan sett i tidningen men efter några sekunder kom det upp en massa bilder från en fest på Justin och Chloe i en soffa och även en liten suddig filmsnutt där man såg två personer sitta i en soffa och sedan kyssa varandra, man kunde faktiskt inte vara säker på att det var just Justin och Chloe men förmodligen var det ju dem eftersom att dom på fotona suttit i en väldigt lik soffa på en väldigt lik plats...
Sedan slog det mig, jag hade hela tiden tänkt som en självklar sak att om jag och Justin inte skulle vara syskon så skulle allt bli som det varit förut - att jag och Justin skulle bli tillsamans igen, men så skulle det såklart inte bli, varför skulle han vilja lämna henne för mig, hon var ju både snygg lika gammal som Justin och kunde sjunga bra dom var ju i princip som skapta för varandra!
Allt detta gjorde att jag bara kände mig piggare och faktiskt lite hungrig så jag gick ner i köket för att ta en macka.
Efter någon minut satt jag vid köks bordet och bet i en macka med ett glas mjölk framför mig, precis när jag lyfte glaset för att ta en klunk hörde jag steg utanför dörren och sedan en nyckel försiktigt vridas om i låset.
det var ju förmodligen mamma men jag kunde ju inte vara säker, hon skulle ju inte komma hem förens i morgon kväll så jag smög försiktigt mot hallen och fick med mig en stekpanna som jag höll ett stadigt tag i för säkerhets skull.
- Gumman, är du vaken...? Hörde jag mammas röst ropa från hallen, jag kikade runt hörnet och såg mamma stå framåt böjd och knyta upp sina skor.
- Ja jag är vaken, men jag trodde inte du skulle komma hem förens i morgon kväll...! sa jag och la stekpannan på hallbordet
- Det trodde inte jag heller men jag fick lova tt åka hem lite tidigare för jag var ju tvungen att åka hem till dig.
- Varför var du det?
- På grund av det här... Sa mamma och tog upp ett brunt kuvert från sin handväska.
- Vad är det där? Frågade jag och hon vände på kuvertet så att jag kunde se att det stod "Faderskaps test resultat" med fet stil på baksidan.
Jag gick tillbaka in i till köket och mamma följde efter, jag kände hur jag skakade lite detta var ju ändå sanningens minut, jag skulle få veta svaret på det som jag gått runt och oroat mig över i flera månader...
- Vill du öppna det eller ska jag? Frågade mamma
- Du kan. Hon tog fram en sådan brevöppnings-kniv jag visste inte ens att vi hade en sån men i alla fall hon tog fram en sådan och började sprätta upp kuvertet.
Jag blundade och höll andan, mamma skakde mig lite lätt och jag öppnade ögonen hon la papperet som legat inuti kuvertet framför mig.
Jag läste igenom allt som stod och drog en djup suck av lättnad, vi var inte halv syskon min pappa var min biologiska pappa.
Jag tittade på mamma som såg jätte glad ut.
- Åh vad skönt att äntligen få veta hur det var...! sa hon och kramade mig
- Ja verkligen, har Justin och Pattie fått veta något än? sa jag och kramade tillbaka
- Nej, dom på sjukhuset visste inte till vilken adress dom skulle skicka det eftersom att dom är på turné så jag ska ringa till Pattie och berätta nu. Mamma gick bort till telefonen och ringde till Pattie, jag sa godnatt och gick upp till mitt rum för att få lite sömn.
Jag ska åka bort ikväll och kommer hem på måndag tror jag men jag har gjort ett tids-inställt inlägg till i morgon och Maria kanske skriver något. Sedan funkade det inte att skriva med större text på varken den här eller nästa del...
Men vad tycker ni om att dom inte var syskon, trodde ni att dom skulle vara det eller inte? Kommentera, vi ser ju hur många som är inne på bloggen varje dag så då måste jag nog säga att ni är rätt dåliga på att kommentera det blir mycket roligare att skriva då så gör det! :D
// Fredrika
So back and forth that’s how it seems
Whoa and when I want to talk
You say to me"
Började Chloe och det lät riktigt bra och det gjorde resten av låten också, hon kom ihåg all text och sjöng inte fel en ända gång...!
Sedan sjöng jag down to earth och på slutet av den har ju Dan sitt långa gitarr solo så då stod jag precis bakom scenen och hade en liten paus, när jag stått där ett tag kom mamma och ställde sig bredvid mig.
- Jag har något jätte viktigt att berätta... sa mamma allvarligt
- Vadå?
- Jo det är så här att jag, började mamma men blev avbruten av Marie:
- JUSTIN! Dan´s solo är slut nu, du ska upp på scen och sjunga baby, skynda, skynda! dom väntar...! Ropade hon och gav mig en knuff i ryggen så jag kom ut på scenen
Bella och hennes mamma.
Isabellas perspektiv:
Jag städade hela mitt rum väldigt noga och när jag var klar med det hade klockan hunnit bli tio och eftersom att jag ändå inte hade något bättre för mig så gick jag och la mig.
Jag låg nog och vred mig i sängen i över en timme utan att kunna somna så tillslut gav jag upp och satte mig vid datorn.
Jag kollade några bloggar och sedan lite olika klipp på youtube såklart kom "Justin Bieber och Chloe Valliére är tillsamans kan det vara sant?"
upp som förslag överst varje gång och det störde mig så mycket att jag tillslut bara var tvungen att kolla på det Först såg det ut som att det enda som skulle visas var fotot på när dom kysser varandra som jag redan sett i tidningen men efter några sekunder kom det upp en massa bilder från en fest på Justin och Chloe i en soffa och även en liten suddig filmsnutt där man såg två personer sitta i en soffa och sedan kyssa varandra, man kunde faktiskt inte vara säker på att det var just Justin och Chloe men förmodligen var det ju dem eftersom att dom på fotona suttit i en väldigt lik soffa på en väldigt lik plats...
Sedan slog det mig, jag hade hela tiden tänkt som en självklar sak att om jag och Justin inte skulle vara syskon så skulle allt bli som det varit förut - att jag och Justin skulle bli tillsamans igen, men så skulle det såklart inte bli, varför skulle han vilja lämna henne för mig, hon var ju både snygg lika gammal som Justin och kunde sjunga bra dom var ju i princip som skapta för varandra!
Allt detta gjorde att jag bara kände mig piggare och faktiskt lite hungrig så jag gick ner i köket för att ta en macka.
Efter någon minut satt jag vid köks bordet och bet i en macka med ett glas mjölk framför mig, precis när jag lyfte glaset för att ta en klunk hörde jag steg utanför dörren och sedan en nyckel försiktigt vridas om i låset.
det var ju förmodligen mamma men jag kunde ju inte vara säker, hon skulle ju inte komma hem förens i morgon kväll så jag smög försiktigt mot hallen och fick med mig en stekpanna som jag höll ett stadigt tag i för säkerhets skull.
- Gumman, är du vaken...? Hörde jag mammas röst ropa från hallen, jag kikade runt hörnet och såg mamma stå framåt böjd och knyta upp sina skor.
- Ja jag är vaken, men jag trodde inte du skulle komma hem förens i morgon kväll...! sa jag och la stekpannan på hallbordet
- Det trodde inte jag heller men jag fick lova tt åka hem lite tidigare för jag var ju tvungen att åka hem till dig.
- Varför var du det?
- På grund av det här... Sa mamma och tog upp ett brunt kuvert från sin handväska.
- Vad är det där? Frågade jag och hon vände på kuvertet så att jag kunde se att det stod "Faderskaps test resultat" med fet stil på baksidan.
Jag gick tillbaka in i till köket och mamma följde efter, jag kände hur jag skakade lite detta var ju ändå sanningens minut, jag skulle få veta svaret på det som jag gått runt och oroat mig över i flera månader...
- Vill du öppna det eller ska jag? Frågade mamma
- Du kan. Hon tog fram en sådan brevöppnings-kniv jag visste inte ens att vi hade en sån men i alla fall hon tog fram en sådan och började sprätta upp kuvertet.
Jag blundade och höll andan, mamma skakde mig lite lätt och jag öppnade ögonen hon la papperet som legat inuti kuvertet framför mig.
Jag läste igenom allt som stod och drog en djup suck av lättnad, vi var inte halv syskon min pappa var min biologiska pappa.
Jag tittade på mamma som såg jätte glad ut.
- Åh vad skönt att äntligen få veta hur det var...! sa hon och kramade mig
- Ja verkligen, har Justin och Pattie fått veta något än? sa jag och kramade tillbaka
- Nej, dom på sjukhuset visste inte till vilken adress dom skulle skicka det eftersom att dom är på turné så jag ska ringa till Pattie och berätta nu. Mamma gick bort till telefonen och ringde till Pattie, jag sa godnatt och gick upp till mitt rum för att få lite sömn.
Jag ska åka bort ikväll och kommer hem på måndag tror jag men jag har gjort ett tids-inställt inlägg till i morgon och Maria kanske skriver något. Sedan funkade det inte att skriva med större text på varken den här eller nästa del...
Men vad tycker ni om att dom inte var syskon, trodde ni att dom skulle vara det eller inte? Kommentera, vi ser ju hur många som är inne på bloggen varje dag så då måste jag nog säga att ni är rätt dåliga på att kommentera det blir mycket roligare att skriva då så gör det! :D
// Fredrika
