Chapter 46 The choice
Det var inte bara det att Justin kommit tillbaka för att Pattie tyckte det som gjorde mig ledsen utan också att han inte gjort så mycket som en ansats till att försöka springa efter mig när jag stack eller komma hit och ställa sig nedanför min balkong och sjunga eller gud vet vad! Men bara han gjort någonting för att visa att han inte ville att jag skulle lämna honom, vad som helst.. fast att han inte gjort någonting var faktiskt inte helst sant för han hade skickat ett sms, men jag menar hallå!? Ett ynka sms i vilket det bara stått två ynka ord ” förlåt mig”
När jag vaknade nästa morgon var mamma redan i fullgång med att packa trots att det var tre dagar tills vi skulle åka och att döma av dom stora mängder kläder, skor och andra grejer hon stoppade ner i sina väskor så kunde man tro att vi skulle vara borta i minst en månad och inte bara en helg!
- Så vad tyckte du om Lisa och Eric då? Dom är trevliga eller hur? Frågade mamma när hon tog en paus från packandet
- Jag hann ju inte träffa dom så länge precis men dom var verkade ju schysta. Och han Eric var ju inte lite snygg heller..den här weekenden skulle nog bli rätt bar ändå tänkte jag men jag har ju Justin, eller? Han hade inte stått nedanför min balkong med rosor i morse heller så den fantasin hade jag nu spolat, faktum var att han inte ens skickat något mer sms och det störde mig enormt, hur svårt var det att skicka iväg några rader text liksom!
- Vad bra att du tycker det, vi kommer nog att ha det jätte mysigt i London tillsammans, och du har ju aldrig varit i Europa så det ska väll bli spännande? Och just det sedan ska ju du och Justin till Paris också! Så fort mamma sagt det kom hon på att jag berättat att jag och Justin bråkat och tog händerna för munnen.
- Asså det är lugnt, jag tål att höra hans namn om det var det du tänkte på.. Sa jag lite surare än vad jag menade men kände mig samtidigt lite illa till mods över att resan till Paris kanske inte skulle bli av. För det antog jag att den inte skulle om vi fortfarande var osams.
Justins perspektiv:
Jag satt på flygplatsen och väntade, när som helst skulle vi få gå in i gaten och sedan på planet till Kanada.
Där skulle jag träffa familj och vänner och verkligen njuta av och ta tillvara på tiden och inte vara deppig som jag visste att jag skulle bli om jag tänkte på hela situationen med Bella så därför skulle jag inte göra det.
Den där boken hon läst ur hade jag fått av Usher för något år sedan och han hade berättat att han när han var yngre alltid hade med en skrivbok på sina turnéer och att många av hans låtar hade från början skrivits ner i ett sådant block men också tankar och allmänna grejer som han inte ville prata med någon om utan bara ville skriva av sig om.
När jag pratat med honom om hur jobbigt jag tycket det var med Bella och att vi kunde vara halvsyskon och så så hade han tipsat mig om att skriva av mig ordentligt och inte vara rädd för att överdriva eller skriva taskiga grejer om någon bara för att få ur sig allting helt enkelt, och även om mycket som stod i den var just överdrivet eller rent av taskigt så hade det hjälpt när jag skrev det men det var ju såklart aldrig meningen att någon någonsin kulle läsa det!
Jag hade skickat ett enkelt sms där jag bara skrivit ”förlåt mig” till henne för jag kände på mig att hon bara skulle bli sur och ändå inte vela lyssna på mig om jag gjorde något mer och kanske till och med bli ännu argare.
”gate 26 är nu öppen för boarding, alla resenärer till Toronto, Kanada ombedes gå till gate 26” Sa en skarp högtalar-röst och jag rycktes upp från mina funderingar.
Mamma skulle också följa med men bo hos mormor och morfar när jag bor hos pappa fast sedan ska jag också bo hos dom fast bara en natt.
Vi sov största delen av resan och när vi landade i Kanada var jag fortfarande riktigt trött men väl inne på flygplatsen såg jag någonting som genast gjorde mig gladare nämligen pappa, Jazzy och Jaxon!
Jazzy blev jätte glad när hon såg oss och sprang fram och kramade mig direkt samtidigt som hon ropade ”bieber, bieber, bieber!” pappa som hade Jaxon i famnen kom också fram och kramade mig och sedan mamma sedan började vi gå ut från flygplatsen tillsammans.
// Fredrika