Innan jag pressade igen locket på min jätte-resväska kollade jag igenom min mobil på jakt efter nya sms men det blinkade inget glatt "ett nytt sms från justindenbästa" på displayen. Som sagt har han döpt sig själv på min mobil därav det inte lite egoistiska namnet haha.. Jag kom på mig själv med att sitta och le fånigt rakt ut i luften, jag hatade att han kunde få mig på bra humör utan att ens vara här och speciellt nu efter vad han gjort mot mig.

Men ändå kunde jag inte skaka av mig den besvikna känslan längst ner i magen som infunnit sig där efter varje gång jag inte fått ett sms från Justin.

bild 2. Eric

- Förlåt mig så hemskt mycket att ni fick vänta så länge, jag är verkligen usel på att packa om jag inte redan nämt det..! Sa mamma för kanske femte, sjätte gången när vi satt i bilen på väg till flygplatsen.

- Det är lugnt, verkligen jag är lika dan själv! Svarade Lisa för också femte, sjätte gången.

Mamma och jag satt i baksätet medans Eric satt där framme bredvid Lisa. Eric var för övrigt ganska reserverad och inte alls lika pratglad som förra gången vi sågs det enda han sagt var nog "hej" och "ska bli kul å se London"  Men vem vet han kanske hade ett hemskt morgon humör eller så? Aja det skulle jag i alla fall få reda på mer om nu dom närmaste dagarna.

Lisa och mamma pratade på om hur fantastiskt trevligt det skulle bli, att vi skulle gå på madame tussades vaxkabinett, åka London eye, kolla in piccadilly circus, big ben och en massa fler sevärdheter.

Trots deras ivriga samtal om London lyckades Lisa köra till flygplatsen och bara en dryg kvart efter att vi satt oss i bilen stog vi i in-checknings kön med våra väskor redo att slänga upp dem på det svarta rullbandet.

Mamma hade förvånansvärt nog inte med sig ett enda kilo för mycket så inget behövdes packa om, nu satt vi istället på ett av många kaféer som fanns på flygplatsen och drack varsin milkshake.

- Så du går på Druid Hills high va? Frågade Eric och petade av locket från sin pappmugg för att dricka upp det sista i botten. Han och jag satt vid tillsammmans vid ett av dom små runda borden och mamma tillsammans med Lisa vid ett några meter bort.

- Näe men jag ska börja där sen, alltså efter sommaren då.

- Okej så du är bara 15? Jag trodde du var 17 eller något, minst 16 i alla fall..

- Haha ja jag är väll bara det.. Skrattade jag lite nervöst - Vilken skola går du på då? Tillade jag sedan.

- West lake.

- Aha. Jag kände hur hela samtalet höll på att ebba ut men det var ju lika mycket hans ansvar att hålla det igång som mitt, eller hur? Så jag satt bara tyst och sörplade på min jordgubbs milkshake och väntade på att Eric skulle säga något.

Det gjorde han inte, faktum var att han mer eller mindre satt och glodde på mig under sin lugg han hade snett över pannan precis som just-  Nej! Jag stoppade mig själv innan hans namn hunnit ta form i min hjärna och knuffade undan tanken. Han skulle inte få förstöra den här resan även om det bara varit i mitt huvud just nu.

Istället vände jag tillbaka huvudet mot Eric som inte gjorde någon annsats till att sluta glo, han måste tro att hans lugg var så långt ner över hans ögen att det inte syntes att hans blick bara vilade på mig. Det kändes faktiskt ganska obekvämt så jag reste mig upp och gick mot en papperskorg som stod mittetmot kaféet och slängde min urdruckna mugg i den.

När jag kom tillbaka stod Eric vid mammas och Lisas bord och dom såg ut att vara beredda på att gå allihop.

- Planet går om 20 minuter nu så vi tänkte att det är lika bra att vi börjar dra oss mot gaten. Sa mamma med entusiastisk röst och vi begav oss mot just gaten.

Justins perspektiv:

Idag hade jag frivilligt gått upp klockan halv åtta vilket inte hände så ofta, eller för något år sedan kunde jag gå upp i princip hur tidigt som helst och ändå vara jättepigg men i alla fall i dom senaste månaderna har det känts som att jag fått minst fem timmars för lite sömn varje natt.

Anledningen till denna tidiga uppgång skulle kunna stavas Ryan Butler och Chaz Somers, de två är mina absolut närmaste vänner som råkar bo här i Stratford och som ni kanske redan räknat ut så skulle jag hänga med dom hela dagen idag.

Eftersom att jag bodde hos pappa och Erin och mormor och morfar ville hinna träffa mig lite mer än bara en dag så skulle jag, Ryan och Chaz
äta middag där ikväll men frukost skulle jag ju självklart äta här och jag antog att ingen annan var vaken än så gick jag ner mot köket för att göra frukost till mig och dom andra men när jag rundade hörnet efter trappan så att köket blev synligt så såg jag något jag verkligen inte förväntat mig...