"Bieber hittad kyssandes på glassbar i Frankrike med Chloe Vallieré" Och underrubriken var:
"kan hon vara popsensationens hemliga flickvän..?"
Jag stelnade till och hela kroppen spändes, jag bläddrade fram till sidan det stod att artikeln var på och tänkte hela tiden " Det är inte sant, det är inte sant, tidningarna skriver så mycket skit..."
Det stod inte så jätte mycket i artikeln mest lite om var någonstans man sett dom tillsamans och att tjejen i fråga visst skulle vara med på Justins turné och jag var nästan säker på att det inte var sant när jag kom till sista sidan i artikeln, på den var det ingen text över huvud taget, men det behövdes inte för vad är det man säger, en bild säger mer än tusen ord eller? Det var en stor bild på Justin och den där Chloe-tjejen som kysstes och man såg tydligt att den var äkta.


Isabellas perspektiv:

Jag släppte tidningen och kände hur jag fick svårt att andas, hur fan kunde han!? Jag som trott att han kanske saknat mig, jag menar även om vi kunde vara syskon så kan man väll inte gå från att vara tillsamans om vi nu varit det till att gå runt och kyssa andra hej vilt på typ två veckor...!
Jag kunde inte stoppa mig själva och när jag kände att tårarna kom var det helt hopplöst att försöka hindra dom så jag satte mig ner med ryggen mot Lizzie´s säng och grät, först lite tyst men sedan högre och högre - tur att Lizzie´s föräldrar inte var hemma...

- Oj, shit vad har hänt!? Frågade Lizzie förskräckt, jag hade inte hört när hon kommit men nu gick hon fram och satte sig bredvid mig och la ena handen på min rygg.
- Det är *snyft* det *snyft* här. sa jag och visade med handen mot tidnigen och bilden där dom kysstes.
- Oj inte visste jag att du också fått bieber-fever men du vet att han gillar sina fans jätte mycket ändå...! sa Lizzie lugnande och strök med handen över min rygg.
- Jag har inte bieber-fever det är en annan sak... sa jag lite mer samlat.
- Vadå var det inget med Justin Bieber, har det hänt något? du vet att du kan säga allt till mig och Sara.
- Ja, det kan man säga, förlåt för att jag inte sagt något men jag visste inte hur ni skulle ta det men... jag kände hur gråten var på väg igen så jag reste mig upp - Megan kan förklara. sa jag och sprang ut ur Lizzie´s rum, ut från hennes hus och bort från hennes gata.

Jag fortsatte springa så långt jag orkade och stannade tillslut vid ett stort träd.
Där satt jag en stund och grät, när jag lugnat ner mig lite tog jag upp min mobil från min lilla väska jag hade över axeln, tur att jag fått med den...

Jag funderade en stund men bestämde mig tillslut för att ringa Justin.
Några signaler gick fram utan att han svarade men tillsut så...

- Hej det är Justin.
- Hej... var det ända jag fick fram
- Ursäkta men vem är det? Hade inte det synts på telefonen vem det var när jag ringde, eller hade han raderat mitt nummer...
- Det är Bella, ehh jag bara undrar...
- Jaha, du jag tror inte att det är en så bar idé att vi pratar vi fick ju inte det innan provsvaren kommit.
- Jag vet men jag bara undrar en grej...
- Vadå?
- Ehh, älskar du henne...? sa jag väldigt tyst
- Vad sa du? Jag sa det igen lite högre den här gången.
- Menar du Chloe eller? För jag antar att du sett det i någon tidning eller så...
- Ja, älskar du henne? sa jag och kunde inte undslippa en snyftning
- Jag vet inte, inte nu men jag kanske kommer att göra det, men du jag tycker verkligen inte att det är bra att vi pratar för
Jag la på så fort han sa "jag kanske kommer att göra det" fan för Justin, fan för allt...! Och nu kommer säkert Lizzie och Sara hata mig för att jag inte sa något till dom.

Då såg jag någon komma springande mot mig först blev jag liute rädd, det hade ju hunnit bli ganska mörkt ute nu men sedan såg jag att det var Megan.

- Där är du, du fattar inte vad jag har letat efter dig jag trodde du blivit kidnappad eller något...! sa Megan och pustade ut bredvid mig.
- Förlåt för att jag sprang i väg så där, men att se honom kyssa den där tjejen i tidningen blev bara för mycket...
- Jag förstår, jag berättade om dig och Justin för Sara och Lizzie och dom blev rätt sura över att du inte sagt något till dom eller över att du sagt det till mig först typ...
- Tack för att du sa det till dom hoppas att dom inte blev sura på dig bara! Men visste du om det med hon Chloe?
- Ehm ja det gjorde jag men jag ville inte säga något till dig, förlåt men när du började bli som vanligt igen ville jag inte förstöra det! sa Megan snabbt och tittade ursäktande på mig.
- Det är lugnt, men är det okej om vi inte går på festen för dig? frågade jag, mitt fest humör var liksom inte riktigt på topp just nu om man säger så...
- Självklart, jag ringer efter en taxi direkt så sticker vi hem, här jag tog med dina saker. sa Megan och räckte mig min kasse samtidigt som hon tog upp sin mobil och ringde efter en taxi.

När vi kom tillbaka till Atlanta följde Megan mig hem och gick sedan hem till sig, mamma satt framför tv:n och jag satte mig brdvid henne.

- Var inte festen kul eller? klockan är bara halv nio... frågade mamma
- Vi gick aldrig dit. sa jag och riktade blicken mot tv:n mamma förstod att jag inte ville prata mer om det så hon sa inget mer.

Justins perspektiv:

Hon la på i örat på mig, jag la ner telefonen och la mig i sängen igen.
Bella hade ringt mitt i natten, eller först visste jag ju inte att det var hon jag hade faktiskt raderat hennes nummer men bara för att slippa se hennes namn när jag skulle sms någon, hon börjar ju på b så hon var ganska högt upp på kontakt listan och jag ville helt enkelt inte tänka på henne för gjorde jag inte det så kunden jag alltid låtsas att jag inte saknade henne. Vilket jag gjorde. Enormt. 

Resten av natten hade jag svårt att sova, jag drömde hela tiden att jag stod med ett ben på varsin sida om ett högt stup och att Bella stod på ena sidan och Chloe på andra båda räckte ut sina händer mot mig men precis när jag skulle ta tag i någon av dom så vaknade jag och detta upprepades om och om igen...

---

Vad tycker ni ska hända nu? vi har lite idéer men behöver fler, kommentera!!! :D

// Fredrika