I ena sekunden försökte jag dra ner Justin under vattnet och i den andra så kysste han mig eller jag honom eller både och jag vet faktiskt inte riktigt själv vad som hände men jag vet att det kändes väldigt bra inom mig, som att mitt undermedvetna hade längtat efter det här eller något.

Efter kyssen lutade sig Justin tillbaka och kollade på mig.

- Oj, hoppas det där var okej. sa han och såg lite generad ut

- Ja det var det, faktiskt mer än okej. svarade jag och reste mig upp sedan sträckte jag ut min hand till Justin som också reste sig upp.

Jag släppte inte hans hand medans vi gick och jag kände mig faktiskt lite stolt över att jag sagt att det var "mer än okej" jag var inte direkt typen som brukade säga sådant och jag såg hur glad JUstin blev när jag sagt det.

Efter en stund såg vi huset ganska tydligt, kändes nästan lite sorgligt att vi snart var framme det var så mysigt att gå här med Justin sedan kom jag att tänka på båten, vi hade ju bara lämnat den...

- Du, hur ska vi göra med båten, ska vi gå tillbaka i morgon och försöka ta med den tillbaka, vad ska vi säga till mamma och Pattie liksom...? Frågade jag Justin

- Ehm vi kan nog lämna den därjag menar skulle du hitta tillbaka till den?

- Det skulle jag nog inte men den är väll ändå värd ganska så mycket...

- Jo det har du rätt i men det är inte precis ett problem, jag kan ersätta rese-företaget med pengar eller en ny båt  om dom vill. Sa Justin och flinade lite, jag hade faktiskt glömmt bort att han har så mycket pengar och så, här på ön kändes han så vanlig på något sett, fast positivt "vanlig" då.

Sedan gick vi resten av biten fram till huset under tystnad, jag funderade på hur det skulle vara mellan Justin och mig nu, jag menar vi kysste ju faktiskt varandra... jag tror att Justin tänkte på ungefär samma sak för när vi stod på trappan till huset sa han:

- Du, jag hoppas verkligen att den där kyssen inte gör så att något blir spänt eller så mellan oss, jag gillar verkligen att vara med dig och ja jag gillar dig... När Justin sa det fladdrade det liksom till i magen och jag kände hur mina kinder hettade till.

Jag kollade på Justin han såg lite förväntansfull ut, som att han verkligen undrade vad jag skulle svara, då fick jag en plötslig inpuls- jag tog ett steg närmare honom och kysste honom, lite längre och mer passionerat den här gången. Efter ett tag kom jag på att Pattie eller mamma kunde se oss så jag släppte Justin, han kollade med stora ögon på mig och sa

- Öhh, jag antar att det där gav svar på min fråga eller?

- Ja, jag gillar verkligen dig också som du kanske förstår, fast vi inte känt varandra så länge så känns det som att vi har det, med dig kan jag verkligen vara mig själv liksom jag gillar dig Justin, väldigt mycket...!

Jag vet inte var jag fick orden ifrån, de bara kom till mig så jag sa allt precis som jag kände och drog sedan efter andan för att se hans reaktion.

Justin bara stod still och nickade, sedan sa han något liknande som jag sagt, tog mig i handen och vi gick in i huset till mamma och Pattie.

Dom satt i köket med varsin använd tallrik framfär sig.

- Värst vad ni ser ut att ha haft trevligt då, sa Pattie och kollade på våra händer som fortfarande höll i varandra, förstår ni inte att vi suttit här och varigt oroliga...

- Klockan är faktiskt tio! La mamma till och kollade förebrående på mig, det är alldeles mörkt ute och gud vet vad som skulle kunnat hända, ni kunde ha drunknat eller något...!

_______________________________________________________________________________________________

ojojoj, stor utskällning på gång, eller? Nu verkar dom iaf va tillsamans eller vad tror ni...?

// Fredrika