Tio minuter senare satt vi i varsitt flygplans säte och väntade på att vi skulle lyfta och påbörja den långa resan över atlanten och hem till Atlanta.

Mamma var nog rätt trött för det första hon gjorde när hon hade satt sig var att stänga ögonen och blunda. 

Jag däremot kände mig inte ett dugg trött utan satt i stälet och tittade ut genom det lilla plastfönstret och bara tänkte på allt och inget.

En av grejerna jag tänkte på var; tänk om inte Justin vill att jag ska vara där han är? För jag hade liksom tänkt att så fort vi kommer hem så kommer allting mellan mig och honom att automatiskt lösa sig men så skulle det troligtvis inte alls bli, vem vet han kanske till och med blivit tillsammans med Chloé igen?

Isabellas Perspektiv:

När vi kom hem så gick jag direkt upp till mitt rum och la mig i min säng men det tog ett tag att somna.

Jag kunde inte sluta tänka på Justin.

¨jag satt på cafet och väntade på Justin medans jag drack min choklad. Ja kollade lite ut för att se om han kom.

Efter 10 min: där kom han! jag gick fram till Justin och kramade han och pussade han på kinden och så satt vi oss och pratade.

Vi hade säkert pratat i 2 timmar innan vi gick hem till mig.

Vi la oss på min säng och såg en film fast jag somnade efter 20 minuter. Jag vaknade av att Justin väckte mig och sa att han skulle gå så jag följed han ut ur huset och sa hejdå,

Justin tog tag i min nacke gick ett steg närmare och kysste mig. Hans läppar var extra mjuka och det kändes som om jag var i himlen det var den bästa kyssen jag nånsin haft, jag ville inte sluta det kändes så bra. Jag hörde någon ropa Bella i mitt huvud, Justin försvann!! jag såg mamma, hon stog ovanför mig och hade händerna på min axlar jag kände hur jag sjönk ner och låg på nåt mjukt.¨

Jag satte mig upp med ett ryck gnuggade mig i ögonen och kollade framför mig där stog mamma och sa Bella det är frukost kl. är 11.

Oohh nej jag drömde, jag drömde ju faktiskt en underbar dröm som mamma förstörde med att hon tyckte jag skulle äta frukost.

Mamma gick ut och jag la mig ner igen, jag försökte komma tillbaka i drömmen igen men det gick inte jag gick upp satte på mig mina morgon tofflor och gick ner i köket till mamma.

Efter frukosten gick jag en liten promenad.

Justins Perspektiv:

Idag tänkte jag bara busa lite me mina små syskona och vara med Ryan, Chaz kunde inte så det blev bara jag och Ryan som kanske skulle spela lite basket.

Efter frukosten blev det basket med ryan sen käkade vi glass och spelade trummor, mitt uppe i allt spelande ringde min telefon och det var scooter.

- Hej Scooter?

- Hej Justin, du måste åka från Kanada 2-3 dagar tidigare för piloten dog för några timmar sedan och vi måste hyra en annan som bara kan vid den tiden..

- Oj! Vet du hur han dog?

- En landing som gick fel tror jag, men det är inte vessentligt nu utan det viktigta är att du måste se till att berätta för alla att du åker tidigare och kanske till och med börja packa direkt.

- Visst. Vi ses i Atlanta sen då.

- Ja ta hand om dig så länge, inga dumheter!

- Nä nä, hejdå!

*Klick*

Jaha.

Så nu var det bara en dag kvar i canada och jag skulle tillbringa den med syskona och pappa och hans fru.

Isabellas Perspektiv:

Jag och mamma skulle äta på resturang i kväll så vi hade gjort oss förbredda på att gå när plötsligt mammas mobil ringde.

Jag gick ut så länge medans mamma pratade i telefonen jag tycktes se någon komma mot huset så jag gick lite och kollade och rakt under lycktstolpen stog Eric!

Han gick fram till mig och såg ganska arg ut och lite full jag blev lite rädd och bakade.

- Du behöver inte backa jag är inte farlig... men jag skulle bara fråga dig vad jag gjorde för fel!

- Du gjorde inget fel, eller du skulle aldrig förstå. sa jag och tog ännu ett steg bakåt.

- Men varför hade du så bråttom att komma hem till Atlanta då? Ni stack ju utan att säga hejdå ens. Sa Eric med en ganska arg röst och vinglde till, han tog mej i armen och gjorde en ansats till att kyssa mig men jag putta undan honom.

- Nu förstår jag! Det var det jag gjorde, jag kysste dig och du kysste tillbaka för att du gillade mig men du kom på att du var otrogen så då kunde du skylla på mig fall du stack hem till din pojkvän...! Sa eric jätte argt och bara babblade på, jag fattade inte riktigt vad han menade men jag blev ganska rädd och försökte gå in.

- Eh nä men jag måste gå tillbaka nu, mamma väntar på mig där inne.

- Gå inte än vi är inte klara än. Sa Eric och och tog några steg närmare mig, drog min kropp in till hans och jag försökte ta mig ur men det gick inte.

- Du är inte helt nykter va? Jag tycker att du borde gå hem och lägga dig. sa jag och kände hur tårarna pressade under ögonen.

Han kysste mig i nacken och försökte ta av mig min kofta men då öppnades vår dörr och han släppte mig direkt och gick iväg.

Mamma kom ut från dörren och undrade vem som var här men jag hade ingen lust att berätta så vi gick till resturangen.

_________________________________________________________________________

Jag hoppas det här duger jag visste inte riktigt vad jag skulle skriva och fredrika gav mig tips men glömde allt typ nästan kom ihåg lite smått så jag fick i hop det så här. kanske lite kort men så fr det bli ni har ändå fått ett idag:) kanske det blir lite bätter uppd. nu ja hoppas det:)

// maria