I want you chapter 3
- Haha försent älskling. Christian tog några sista steg och bara några sekunder senare bröt jag igenom vattenytan och kände hur mina kläder klistrades fast mot kroppen. Great. Nu skulle jag bli tvungen att gå hem med dyngsura kläder och förmodligen bli förkyld och sjuk och..- Mer hann jag inte tänka för Christian hade hoppat i han också och simmade nu bort till mig, när han kom fram la han sina armar runt min midja och drog mig mot sig.
Jag fattade hinten och tog mina händer på varsin sida om hans huvud och kysste honom, det var inte våran första kyss eller så men det kändes ändå speciellt på något sätt som att den verkligen betydde någonting och när vi tillsist släppte varandras läppar för att hämta luft kändes blöta kläder som den futtigaste saken i världen.
Justins perspektiv:
Jag satt på en bänk på flygplatsen i Peking och väntade på att vi skulle få gå ombord på min privat jet.
I början av min karriär hade jag och crewet åkt med vanliga flygplan med vanliga människor men nu skulle det bara bli kaos, flygbolagen bedömde till och med att ha med mig på något av sina plan vore att riskera medresenärernas säkerhet så nu var det privatplan som gällde men jag hade ingenting emot det såklart det är faktiskt riktigt chill att kunna gå runt och göra lite vad man vill istället för att vara tvungen att sitta fastspännd på samma plats i flera timmar.
Vi skulle till Atlanta. Äntligen. Även om det är lite töntigt att erkänna det så hade jag faktiskt räknat ner dagarna fram tills nu och det kändes hur skönt som helst att veta att jag om bara några timmar skulle kunna träffa alla människor jag inte träffat på alldeles för länge.
- Okej, dom har gett klartecken att vi kan gå ombord nu! Kenny min livvakt hade rest sig upp från sin plats på bänken bredvid mig och ropade nu mer eller mindre vad han skulle säga för att överrösta allt prat från alla i dans-crewet och såklart det vanliga flygplats sorlet.
Alla började plocka upp sitt handbagage som legat i en hög på golvet och efter det gick vi i samlad trupp ut mot själva flygfältet där en kvinna i orange reflexväst vinkade fram oss till privat-jeten.
Jag fattade hinten och tog mina händer på varsin sida om hans huvud och kysste honom, det var inte våran första kyss eller så men det kändes ändå speciellt på något sätt som att den verkligen betydde någonting och när vi tillsist släppte varandras läppar för att hämta luft kändes blöta kläder som den futtigaste saken i världen.
Justins perspektiv:
Jag satt på en bänk på flygplatsen i Peking och väntade på att vi skulle få gå ombord på min privat jet.
I början av min karriär hade jag och crewet åkt med vanliga flygplan med vanliga människor men nu skulle det bara bli kaos, flygbolagen bedömde till och med att ha med mig på något av sina plan vore att riskera medresenärernas säkerhet så nu var det privatplan som gällde men jag hade ingenting emot det såklart det är faktiskt riktigt chill att kunna gå runt och göra lite vad man vill istället för att vara tvungen att sitta fastspännd på samma plats i flera timmar.
Vi skulle till Atlanta. Äntligen. Även om det är lite töntigt att erkänna det så hade jag faktiskt räknat ner dagarna fram tills nu och det kändes hur skönt som helst att veta att jag om bara några timmar skulle kunna träffa alla människor jag inte träffat på alldeles för länge.
- Okej, dom har gett klartecken att vi kan gå ombord nu! Kenny min livvakt hade rest sig upp från sin plats på bänken bredvid mig och ropade nu mer eller mindre vad han skulle säga för att överrösta allt prat från alla i dans-crewet och såklart det vanliga flygplats sorlet.
Alla började plocka upp sitt handbagage som legat i en hög på golvet och efter det gick vi i samlad trupp ut mot själva flygfältet där en kvinna i orange reflexväst vinkade fram oss till privat-jeten.
Väl inuti planet högg jag snabbt första bästa säte och satte i mina ipod-hörlurar i öronen, vi hade ju trots allt en ganska lång resa framför oss och jag ville mer än gärna somna för på så sätt skulle jag slippa tänka på allt mindre kul som händer i mitt liv just nu.
Ja ni hörde rätt, OMG! superstjärnan Justin Biebers liv är inte perfekt, nä just det, ingens liv är perfekt. Självklart älskar jag fortfarande musik och uppskatter verkligen den här enorma chansen jag fått att leva min dröm men jag antar att ni inte har någon aning om hur det är att ställa om hela sitt liv på bara några år, om nu inte ni också skulle råka ha flera miljoner fans som förföljer er jämt och ständigt med autograf-block och pennor i händerna?
Sedan har jag ju min underbara familj och Selena förstås som jag förmodar det är meningen att jag ska prata om just sådant här med och det gjorde jag också, till en början i alla fall.
Nu har det liksom blivit en grej att man hela tiden ska tala om för allt och alla hur enormt välsignad man känner sig, det blir nästan som en tävling oss "kändisar" emellan - Vem som kan tacka alla flest gåner alltså.
Selena är precis likadan som alla de andra, visst hon är jätte begåvad och vacker, ja hon kan verkligen vara helt underbar ibland men det är just det som är problemet hon kan vara underbar ibland borde man inte tycka att sin flickvän är underbar hela tiden? Det är inte det att jag skulle vara sur på henne för att hon blir mer känd genom mig, nej det stör mig inte ett uns det är mer det faktum att vår relation trots att vi är tillsammans ofta känns alldeles för vänskaplig, hon är ju dessutom två år äldre än mig och det är inte alltid så kul att vara kategoriserad som "den lilla killen" specielt inte när det definitivt är jag som både tjänar mest pengar och säljer flest skivor.
Fast det är ju i och för sig bra att dejta någon som ligger på ungefär samma nivå som en själv, då kan man ju vara i alla fall säkrare på att personen i fråga inte bara utnyttjar en för pengar eller berömmelse.
Jag måste tillslut ha somnat till för nästa gång jag tittade ut genom fönstret så var vi mitt inuti ett moln och man det enda man såg var vitt, vitt och ännu mer vitt.
- Tänker du på något speciellt bro? Du ser lite nere ut.. Det var Alfredo en av mina dansare som frågat och nu satte han sig i sätet bredvid mig.
- Nä. Eller jag tycker bara det ska bli skönt att komma hem. Svarade jag honom med blicken fortfarane på fönstret. Alfredo var bara ännu en person jag hade kunnat prata med förut men inte längre, eller i alla fall inte om Selena för hon och Alfredo är riktigt tajta och det skulle inte förvåna mig om han i så fall gick raka vägen till Sel och berättade allt.
- Okej. Det här är ganska coolt ändå! Han lutade sig över mitt säte och kollade ut genom fönstret han också och jag kunde inte göra något annat än att hålla med honom för nu hade vi flugit ut ur molnet och nedanför oss kunde man precis urskilja en massa bergstoppar, det var så fint att jag kunde inte låta bli att le.
Emelias perspektiv:
- Har du någon som helst aning om vad Christian egentligen har hållit på med de senaste dagarna? Jag börjar nästan tro att han är otrogen eller något! Jag skrattade lite åt mig själv för otrogen var något Christian absolut aldrig skulle vara. Nej han ver verkligen den perfekta pojkvännen.
Jag reste på mig litegrann för att titta på Caitlin medans jag väntade på att hon skulle svara. Vi två var på en skönhets-salong i Atlanta och höll just nu på att få varsin rygg massage så vi låg bredvid varandra på sådana där massage-bänkar med hål i där man egentligen ska ha huvudet.
- Vadå vad menar du? Han har väll inte varit konstig eller?
- Jo men har du inte märkt hur han har gått iväg flera meter varje gång hans telefon ringt och inte velat säga vem han pratat med sedan? Eller suttit och skypat med någon och nästan skrattat ihjäl sig åt något och sedan inte velat säga vem han snackat med då heller? Det var faktiskt sant, han hade undvikit att svara om jag frågat vem han chattat eller pratat i telefon med. Det kanske inte är en så stor grej och jag vill ju inte uppfattas som någon galen stalker heller men det är bara någonting som har varit annorlunda med honom på den senaste tiden, som att han döljer någonting.
- Nej jag har i alla fall inte märkt någonting. Men du, om det är någonting jag kan svära på så är det att han inte är otrogen för du är i princip det enda han pratar om! Caitlin log lite mot mig och det lugnade mig i alla fall lite.
När vi hade blivit masserade klart och bytt om till våra vanliga kläder och betalat och så, så gick vi tillsammans hem till Caitlin där Christian förmodligen var.
- Du jag har lovat att hjälpa en kompis med hennes No projekt men du kan väll kolla på filmen själv med Chris? Frågade Caitlin när hon vred om nyckeln i låset till den stora villan, hon och jag hade nämligen kommit överens om att vi skulle kolla på någon film med Christian när vi kom hem men det var självklart okej för mig att kolla på den själv med Christian och det sa jag.
- Va bra men vi måste så göra om det här någon gång! Hon kramade mig och öppnade dörren och jag gick in, Caitlin gick ner till gatan och började sedan promenera till den där kompisen hon skulle hjälpa.
- CHRISTIAN!!! ÄR DU HÄR?? Ropade jag in i det stora huset men det ekade tomt så jag bestämde mig för att helt enkelt gå in och vänta på att han skulle komma hem, hans och Caitlins föräldrar visste ju vem jag var så dom skulle ju intye precis tro att jag var en tjuv om dom kom hem först så på de fronten var det lugnt.
Jag gick in i deras vardagsrum och satte mig ner lutandes mot en vägg och studerade väggen bredvid mig som var täckt av fotografier på Caitlin och Christian som små. Jag log för mig själv åt hur gulliga dom var på fotona men blev bryskt avbruten i mitt lilla "moment" av en skarp sms-signal.
Av ren instinkt kollade jag först i min gen ficka men kom sedan på att jag lämnat mobilen hemma. Efter bara några sekunde hördes samma skarpa signal igen och jag tittade omkring mig och såg en iphone 4 ligga och vibrera på soffbordet.
Den slutade låta efter ytterliggare några sekunder och jag gick fram för at kolla vems den var.
Bakgrundsbilden var jag och Christian när vi kysste varandra så jag antog att det var Christans, typiskt honom att glömma den hemma också...
Eftersom att jag kunde hans kod så låste jag upp den och såg att han hade fem nya meddelanden. Jag klickade upp dom det måste väll vara varje flickväna rätt att läsa sin pojkväns sms eller? och såg att allihop var från samma kontakt, Ciara <3
Jag hade absolut ingen aning om vem denna Ciara var och något sa mig att jag kanske inte ville veta det heller men min nyfikenhet tog över och jag började läsa det första sms:et som kommit för tio minuter sedan.
"Var är du? :)" Det var i och för sig inget direkt misstänkt med det sms:et men det verkade ju alla fall som att Christian skulle träffa hon Ciara nu.
Jag klickade upp nästa sms som kommit för åtta minuter sedan. "jag ser dig inte ngn stans var är du? vill ju ses så fort som möjligt ju! :)" Okej nu blev jag faktisk lite irriterad, Ciara flörtade ju i prinscip nästan med min kille...!
I nästa sms som kommit för sju minuter sedan så stog det: "går ut från flygplatsen nu det går inte å va kvar här, vi möts vid starbucks utanför istället" Det där var droppen, det var ju klart som fan att dom skulle ses nu och när jag kollade på samtals historiken mellan de två så verkade det som att det var Ciara som Christian pratat med när han inte velat säga vem det var.
Men nu skulle dom inte få fortsätta sin lilla äffär, nej nu skulle jag ta mig tusan sticka raka vägen till starbucks:et utanför Atlantas flygplats och ta ett seriöst snack med dom båda två!
okej jag vet. Uppdateringen har varit skit, eller nä den har inte varit alls.
Men nu fick ni i alla fall en riktigt lång del :)
// Fredrika
Fast det är ju i och för sig bra att dejta någon som ligger på ungefär samma nivå som en själv, då kan man ju vara i alla fall säkrare på att personen i fråga inte bara utnyttjar en för pengar eller berömmelse.
Jag måste tillslut ha somnat till för nästa gång jag tittade ut genom fönstret så var vi mitt inuti ett moln och man det enda man såg var vitt, vitt och ännu mer vitt.
- Tänker du på något speciellt bro? Du ser lite nere ut.. Det var Alfredo en av mina dansare som frågat och nu satte han sig i sätet bredvid mig.
- Nä. Eller jag tycker bara det ska bli skönt att komma hem. Svarade jag honom med blicken fortfarane på fönstret. Alfredo var bara ännu en person jag hade kunnat prata med förut men inte längre, eller i alla fall inte om Selena för hon och Alfredo är riktigt tajta och det skulle inte förvåna mig om han i så fall gick raka vägen till Sel och berättade allt.
- Okej. Det här är ganska coolt ändå! Han lutade sig över mitt säte och kollade ut genom fönstret han också och jag kunde inte göra något annat än att hålla med honom för nu hade vi flugit ut ur molnet och nedanför oss kunde man precis urskilja en massa bergstoppar, det var så fint att jag kunde inte låta bli att le.
Emelias perspektiv:
- Har du någon som helst aning om vad Christian egentligen har hållit på med de senaste dagarna? Jag börjar nästan tro att han är otrogen eller något! Jag skrattade lite åt mig själv för otrogen var något Christian absolut aldrig skulle vara. Nej han ver verkligen den perfekta pojkvännen.
Jag reste på mig litegrann för att titta på Caitlin medans jag väntade på att hon skulle svara. Vi två var på en skönhets-salong i Atlanta och höll just nu på att få varsin rygg massage så vi låg bredvid varandra på sådana där massage-bänkar med hål i där man egentligen ska ha huvudet.
- Vadå vad menar du? Han har väll inte varit konstig eller?
- Jo men har du inte märkt hur han har gått iväg flera meter varje gång hans telefon ringt och inte velat säga vem han pratat med sedan? Eller suttit och skypat med någon och nästan skrattat ihjäl sig åt något och sedan inte velat säga vem han snackat med då heller? Det var faktiskt sant, han hade undvikit att svara om jag frågat vem han chattat eller pratat i telefon med. Det kanske inte är en så stor grej och jag vill ju inte uppfattas som någon galen stalker heller men det är bara någonting som har varit annorlunda med honom på den senaste tiden, som att han döljer någonting.
- Nej jag har i alla fall inte märkt någonting. Men du, om det är någonting jag kan svära på så är det att han inte är otrogen för du är i princip det enda han pratar om! Caitlin log lite mot mig och det lugnade mig i alla fall lite.
När vi hade blivit masserade klart och bytt om till våra vanliga kläder och betalat och så, så gick vi tillsammans hem till Caitlin där Christian förmodligen var.
- Du jag har lovat att hjälpa en kompis med hennes No projekt men du kan väll kolla på filmen själv med Chris? Frågade Caitlin när hon vred om nyckeln i låset till den stora villan, hon och jag hade nämligen kommit överens om att vi skulle kolla på någon film med Christian när vi kom hem men det var självklart okej för mig att kolla på den själv med Christian och det sa jag.
- Va bra men vi måste så göra om det här någon gång! Hon kramade mig och öppnade dörren och jag gick in, Caitlin gick ner till gatan och började sedan promenera till den där kompisen hon skulle hjälpa.
- CHRISTIAN!!! ÄR DU HÄR?? Ropade jag in i det stora huset men det ekade tomt så jag bestämde mig för att helt enkelt gå in och vänta på att han skulle komma hem, hans och Caitlins föräldrar visste ju vem jag var så dom skulle ju intye precis tro att jag var en tjuv om dom kom hem först så på de fronten var det lugnt.
Jag gick in i deras vardagsrum och satte mig ner lutandes mot en vägg och studerade väggen bredvid mig som var täckt av fotografier på Caitlin och Christian som små. Jag log för mig själv åt hur gulliga dom var på fotona men blev bryskt avbruten i mitt lilla "moment" av en skarp sms-signal.
Av ren instinkt kollade jag först i min gen ficka men kom sedan på att jag lämnat mobilen hemma. Efter bara några sekunde hördes samma skarpa signal igen och jag tittade omkring mig och såg en iphone 4 ligga och vibrera på soffbordet.
Den slutade låta efter ytterliggare några sekunder och jag gick fram för at kolla vems den var.
Bakgrundsbilden var jag och Christian när vi kysste varandra så jag antog att det var Christans, typiskt honom att glömma den hemma också...
Eftersom att jag kunde hans kod så låste jag upp den och såg att han hade fem nya meddelanden. Jag klickade upp dom det måste väll vara varje flickväna rätt att läsa sin pojkväns sms eller? och såg att allihop var från samma kontakt, Ciara <3
Jag hade absolut ingen aning om vem denna Ciara var och något sa mig att jag kanske inte ville veta det heller men min nyfikenhet tog över och jag började läsa det första sms:et som kommit för tio minuter sedan.
"Var är du? :)" Det var i och för sig inget direkt misstänkt med det sms:et men det verkade ju alla fall som att Christian skulle träffa hon Ciara nu.
Jag klickade upp nästa sms som kommit för åtta minuter sedan. "jag ser dig inte ngn stans var är du? vill ju ses så fort som möjligt ju! :)" Okej nu blev jag faktisk lite irriterad, Ciara flörtade ju i prinscip nästan med min kille...!
I nästa sms som kommit för sju minuter sedan så stog det: "går ut från flygplatsen nu det går inte å va kvar här, vi möts vid starbucks utanför istället" Det där var droppen, det var ju klart som fan att dom skulle ses nu och när jag kollade på samtals historiken mellan de två så verkade det som att det var Ciara som Christian pratat med när han inte velat säga vem det var.
Men nu skulle dom inte få fortsätta sin lilla äffär, nej nu skulle jag ta mig tusan sticka raka vägen till starbucks:et utanför Atlantas flygplats och ta ett seriöst snack med dom båda två!
okej jag vet. Uppdateringen har varit skit, eller nä den har inte varit alls.
Men nu fick ni i alla fall en riktigt lång del :)
// Fredrika
6 kommentarer
Postat av: my
åh du fattar inte som ja längtat! skit bra, MER!!! <3
Postat av: Twins
härligt med kreativa männsiskor =)haft en bra helg?
Postat av: Anonym
skriv MERR!!!! :D
Postat av: caroline :)
denna novellbloggen e bara såå bra, kollar in här typ flera gånger per dag xD <3
Postat av: nour
mer :D
Postat av: Alice
Uppdatera ! :D <3
